Allt du behöver veta om det nya EU-direktivet för konsumentkrediter

Kort sammanfattat:

• Det nya EU-direktivet CCD2 börjar tillämpas den 20 november 2026 och omfattar fler krediter än tidigare, bland annat räntefria delbetalningar och köp-nu-betala-senare.

• Kraven på kreditprövning och kundinformation skärps och fler företag – inklusive de som bara förmedlar en kredit via en partner – kan omfattas av egna skyldigheter.

• Erbjuder ni redan kredit idag bör ni se över er lösning i god tid innan reglerna börjar gälla.

Vad är CCD2?

CCD2 är EU:s andra konsumentkreditdirektiv, formellt kallat Direktiv (EU) 2023/2225. Det ersätter det gamla direktivet från 2008 och är tänkt att göra kreditmarknaden mer rättvis och mer förutsägbar, både för konsumenter och för de företag som erbjuder kredit.

Bakgrunden är att kreditmarknaden har förändrats mycket sedan 2008. Digitala betalningslösningar och köp-nu-betala-senare-tjänster – även känt som BNPL-tjänster (Buy Now Pay Later) – har vuxit fram utan att alltid täckas av det gamla regelverket. CCD2 är EU:s svar på det. Fler krediter omfattas och kraven på hur de erbjuds blir tydligare.

Reglerna ska vara implementerade i svensk lag och börja tillämpas från den 20 november 2026.

Vad är egentligen nytt?

Tre förändringar sticker ut särskilt mycket för dig som säljer varor eller tjänster med kredit som en del av erbjudandet.

• Fler krediter omfattas

  Tidigare kunde till exempel BNPL-tjänster ofta stå utanför konsumentkreditreglerna, särskilt om de var räntefria eller hade kort löptid. Med CCD2 försvinner det undantaget i praktiken. Nu omfattas även smålån under 200 euro och räntefria delbetalningar av samma regler som gäller traditionella krediter.

• Kreditprövningen blir mer omfattande

  Att en kund kryssar i en ruta om att hen har råd räcker inte längre som underlag. Kreditprövningen ska bygga på relevant och korrekt information om kundens inkomster, utgifter och ekonomiska situation i övrigt, i en omfattning som är rimlig utifrån kreditens storlek och risk. Det gäller även för mindre belopp, vilket är en stor förändring för den som idag erbjuder snabba delbetalningar i kassan.

• Informationen till kunden ska vara tydligare

  Konsumenten ska få tydlig information om kostnad, betalningsplan och vad som händer vid utebliven betalning i ett format som fungerar även på en mobilskärm.

• Kredit får inte längre vara standardvalet i kassan

  Många svenska e-handlare har historiskt haft avtal med kreditbolag som gett dem en ersättning när kunder valt att betala på kredit i stället för direkt, vilket gjort att kreditalternativet ofta lyfts fram som förstahandsval i kassan snarare än att presenteras som ett neutralt alternativ. Med de nya reglerna får kredit inte längre vara förifyllda eller presenteras som standardval, vilket slår direkt mot den typen av upplägg.

Vem berörs?

Egentligen alla som erbjuder kredit till konsumenter, oavsett om det sker i eget namn eller via en partner. Om du redan idag erbjuder delbetalning eller BNPL-tjänster, i eget namn eller via en tredjepartsleverantör, berörs du direkt. Det gäller även om lösningen känns självklar och väletablerad idag. Kraven på kreditprövning och information skärps oavsett hur länge ni har erbjudit tjänsten.

Om du funderar på att börja erbjuda kredit i framtiden är det värt att ha koll på reglerna redan när ni utvärderar leverantörer och lösningar, så att ni inte behöver bygga om något ni precis har lanserat.

Värt att notera är även att samarbete med en redan reglerad leverantör inte automatiskt tar bort ditt eget ansvar. Beroende på hur ert upplägg ser ut kan ni själva räknas som kreditförmedlare, med egna skyldigheter kring information och dokumentation.

Vad innebär det att vara kreditförmedlare?

En kreditförmedlare är den som hjälper till att koppla ihop en konsument med en kreditgivare, utan att själv vara den som lånar ut pengarna. I praktiken kan det handla om ett företag som har en BNPL-lösning inbyggd i sin kassa, där själva krediten kommer från en extern leverantör. Det som avgör är alltså vilken roll ni faktiskt har i kundresan, till exempel om ni presenterar krediterbjudandet eller samlar in kunduppgifter som ligger till grund för krediten.

Klassificeringen spelar roll eftersom den avgör vilka krav som ställs på er, allt från vilken information ni måste ge kunden till om ni omfattas av tillståndsplikt och tillsyn. I Sverige genomförs CCD2 bland annat genom en ny lag, LVBK, som väntas gälla från den 20 november 2026. Beroende på företagets storlek hamnar man antingen under Finansinspektionens tillsyn med tillståndsplikt, eller under Konsumentverket utan tillståndsplikt, fast med samma regler i övrigt.

Vad är nästa steg?

Erbjuder ni redan kredit idag? Se över er kreditprövningsprocess och stäm av med er eventuella partner hur ansvaret är fördelat mellan er.

Funderar ni på att börja erbjuda kredit? Ta med de nya kraven redan när ni utvärderar leverantörer, så slipper ni bygga om lösningen i efterhand.

Vi hjälper er reda ut vad som gäller för er

Regelverket är komplext och ser olika ut beroende på hur er verksamhet är uppbyggd i dag. Oavsett om ni redan erbjuder kredit eller funderar på att börja så hjälper vi er gärna att förstå vad som faktiskt krävs för just er.

PayEx har över 50 års erfarenhet av att skapa hållbara finansiella lösningar. Tillsammans ser vi över och ser till att just er säljfinansiering klarar de skärpta kraven.