7 frågor att ställa din kreditpartner innan ni lanserar köp-nu-betala-senare

Nya EU-regler skärper kraven på konsumentkreditlösningar. Här är sju frågor att ställa er partner innan ni lanserar Buy Now Pay Later (BNPL).
Kort sammanfattat:
Från den 20 november 2026 ska EU:s nya konsumentkreditregler, CCD2, börja tillämpas. De omfattar fler kredittyper än tidigare, bland annat många BNPL-lösningar.
Mottar ni ersättning för att erbjuda krediten eller hjälper kunden ingå avtalet? Då kan ni komma att räknas som kreditförmedlare – något som medför ökat regulatoriskt ansvar.
Kreditprövningen ska vara grundlig och bygga på kundens inkomster, utgifter och skulder, oavsett om beloppet är litet eller räntefritt.
Ställ rätt frågor till er partner innan ni lanserar så vet ni var ansvaret ligger och slipper bygga om lösningen i efterhand.
1. Vem bär det formella ansvaret?
I de flesta BNPL-lösningar är det den externa partnern som formellt är kreditgivare. Men beroende på hur ni presenterar och erbjuder betalalternativet i kassan kan även ni omfattas av reglerna om kreditförmedling. Det gäller särskilt om ni får ersättning för att erbjuda krediten eller hjälper kunden att ingå kreditavtalet.
Var därför noga med att reda ut ansvarsfördelningen innan ni implementerar lösningen, och välj en partner som kan hjälpa er att hålla rätt gränsdragning.
2. Hur ser kreditprövningsprocessen ut?
Enligt det svenska lagförslaget ska prövningen vara grundlig och bygga på inkomster, utgifter, skulder och andra nödvändiga ekonomiska förhållanden.
Fråga er leverantör konkret hur bedömningen görs, vilken data den bygger på och om den håller även för era minsta köpbelopp. CCD2 utvidgar reglernas tillämpningsområde till bland annat krediter under 200 euro och räntefria krediter. Vissa informationskrav kan i begränsade fall lättas, men kreditprövning blir som huvudregel relevant även för mindre och räntefria BNPL-krediter.
3. Är er förhandsinformation tydlig nog för en mobilskärm?
Konsumenten ska få tydlig information om kostnad, betalningsplan och konsekvenser vid utebliven betalning innan krediten ingås. Det sker genom en standardiserad europeisk konsumentkreditinformation med obligatoriska uppgifter som ska vara tydlig, begriplig och anpassad till digitala medier, det vill säga kunna uppfattas även på en mobilskärm. Testa själva flödet på en mobil och fråga er om ni skulle förstå villkoren om ni var kunden.
4. Håller lösningen sig inom gällande ränte- och kostnadstak?
Vissa köp-nu-betala-senare-modeller bygger på förseningsavgifter eller påminnelseavgifter snarare än ränta. Enligt propositionen föreslås svensk rätt få ett räntetak kopplat till referensräntan plus 20 procentenheter, samt ett kostnadstak som omfattar bland annat kreditkostnader, dröjsmålsränta och vissa inkassokostnader. Reglerna kan se olika ut mellan marknader, så se till att er modell håller även om ni planerar att expandera till fler länder.
5. Hur ser processerna ut vid betalningssvårigheter?
Kreditprövningen sker före kreditbeslutet, medan hanteringen av sena betalningar och eventuellt anstånd är en separat skyldighet och process. Fråga er leverantör hur de hanterar sena betalningar, påminnelser och eventuell inkassoprocess och att det sker på ett sätt ni kan stå bakom gentemot era kunder.
6. Krävs registrering eller tillstånd för lösningen?
Den föreslagna svenska regleringen innebär ett nytt tillståndskrav för fler företag som lämnar eller förmedlar konsumentkrediter. Vilket tillstånd som krävs, om något, beror på hur er verksamhet är uppbyggd rättsligt och praktiskt, till exempel storlek och roll i kreditkedjan. Det är inte alla som berörs, men det är bättre att veta det innan lansering än att upptäcka det efteråt.
7. Kan partnern visa upp dokumentation som håller vid en tillsyn?
Att processerna finns på plats räcker inte, de ska också finnas dokumenterade. Fråga er partner hur de dokumenterar kreditprövningar, informationsflöden och det som rör ert gemensamma avtal. Det behöver även finnas dokumenterat kreditärendets hantering, eventuella automatiserade beslut, kundinformation och processer för betalningsdröjsmål. Be gärna om ett konkret exempel på hur dokumentationen ser ut, så ni vet att den håller om en tillsynsmyndighet skulle fråga.
Vi hjälper er reda ut svaren
PayEx har över 50 års erfarenhet av att skapa hållbara finansiella lösningar. Kontakta oss så kan vi tillsammans gå igenom era behov och skapa en lösning anpassad för er verksamhet tillsammans.
Läs mer om delbetalning med PayEx här och läs mer om PayEx säljfinansiering här eller kontakta oss för rådgivning.
Läs även: Allt du behöver veta om det nya EU-direktivet för konsumentkrediter
Läs även: Kan er BNPL-lösning göra er till kreditförmedlare?

Niklas Levin
Head of Sales
Kontakta mig
Vanliga frågor om CCD2
Ja. Tidigare kunde räntefria delbetalningar ofta stå utanför konsumentkreditreglerna, men med CCD2 försvinner det undantaget. Är delbetalningen en kredit till en konsument omfattas den, oavsett om den är räntefri eller har kort löptid.
Ja, sannolikt. Att en extern part står för själva krediten befriar er inte automatiskt från ansvar. Beroende på hur ert upplägg ser ut kan ni själva räknas som kreditförmedlare, med egna krav på information och dokumentation.
Ni riskerar att inte leva upp till kraven på kreditprövning och kundinformation, vilket kan innebära allt från åtgärder från tillsynsmyndighet till att behöva bygga om lösningen under tidspress. Det är därför bättre att se över er lösning i god tid.
Säljfinansiering
Sälj mer genom att göra det enkelt för kunden att säga ja.
Kontakta oss
Har du frågor? Vi hjälper dig gärna.
Du kanske också är intresserad av

Fakturaservice
Överlåt hela eller delar av faktureringen till oss så får du bättre likviditet och mindre krångel.

Säljfinansiering
Låt fler kunder ta del av dina produkter med kontolösningar och abonnemang.

Factoring
Förbättra din likviditet och investeringsförmåga med factoring.