Olof Manner: Då vänder den svenska ekonomin

Först och främst: tog Riksbanken rätt beslut om räntan?

”Ja det gjorde de! Det kom ju inte som någon överraskning direkt, med det var bra av flera skäl. Den svenska ekonomin behöver det och inflationsprognoserna motiverade det. Sedan tycker jag också att det var starkt att man visade att man är en oberoende centralbank och vågade gå först, före Europeiska Centralbanken i det här fallet.”

Enligt Företagarna har Sverige bland den lägsta tillväxten i Europa just nu. Varför är det så?

”Det beror på framför allt två saker: En hög skuldkvot (skuld i förhållande till disponibelinkomst) hos hushållen i kombination med en stor andel rörliga räntor på skulden. Detta ger en mycket hög räntekänslighet i Sverige jämfört med hushållen i Europa.

När räntorna steg snabbt och förhållandevis oväntat under våren 2022 slog det hårt mot skuldsatta hushåll. De bundna boräntorna hade redan stigit och räntefällan slog igen. När räntorna väl gick upp fick man lägga en stor del av sin disponibla inkomst på just räntor, i stället för konsumtion. Konsumtionen kollapsade, vilken utgör en av de bärande delarna av tillväxten.

En annan orsak är också att vi haft en åtstramande finanspolitik. Det i sin tur beror på att Riksbanken påpekat för Finansdepartementet att man ville undvika en expansiv finanspolitik. Detta för att få ned inflationen mot tvåprocentmålet. Man ville inte stimulera efterfrågan.”

Om vi jämför svenska kronan med de andra nordiska valutorna – hur ser det ut då?

”Svenska och norska kronan har rört sig förhållandevis likadant. Norska kronan har också varit väldigt svag, vilket många tycker märkligt och letar anledningen efter. Men norska kronan är också en liten perifer valuta likt den svenska kronan och har, som många andra mindre valutor, tagit stryk under den senaste tiden.  

Faktum är att norska och svenska kronan gått svagt tillsammans. Att den svenska kronan gått svagt finns det lika många förklaringar till som det finns prognosmakare. Den svenska kronan har gått svagt de senaste femtio åren. Särskilt svagt sedan 2014, då Riksbanken i sin jakt på inflation ville se en svagare krona.

Utöver att införa minusränta hotade de då även med att intervenera och sälja kronor om en kronförstärkning fortsatte. Riksbanken bär en del i det ansvaret. De sista årens kronsvaghet tror jag beror på att kronan definieras som en riskvaluta, det vill säga en valuta man gärna äger när det är goda tider och omvänt när det är dåliga tider. Nu är det dåliga tider, så då undviker man gärna den.”  

När räntan går ner får vi en bumerangeffekt - konsumtionen kommer öka mer i Sverige än i andra länder i Europa – som driver tillväxten i Sverige, ordentligt.

Olof Manner, Senior Advisor, Swedbank

När kommer ljusningen för svenska kronan?

”Det man kan hoppas på framöver är att om Riksbanken sänker räntan så pass mycket som vi hoppas och tror så kommer det också leda till att hushållen kommer att öka konsumtionen när räntebördan lättar. Det i sin tur kommer att öka tillväxten. Räntekänsligheten slår åt båda hållen. När räntan går ner får vi en bumerangeffekt – konsumtionen kommer öka mer i Sverige än i andra länder i Europa – som driver tillväxten i Sverige, ordentligt.

Får vi rätt kommer Sverige vara bland de länder med högst tillväxt i hela EU 2025. Det kan man ju hoppas lockar tillbaka utländska investerare till Sverige. De får då rimligen en mer positiv bild av Sverige än den rådande, mer negativa bilden som har funnits en period. Även den globala tillväxten förväntas öka nästa år.

När den globala efterfrågan ökar kan exportsektorn peta i den högsta växeln och mata ut till en hungrig omvärld. Då får vi in stora exportintäkter som ska växlas till kronor som i sin tur stärker kronan.”

Hur ser framtiden ut för kronan?

”Debatten om anslutning till euron intensifierades när kronan var som svagast. Jag vet inte var smärtgränsen går, men man kan konstatera att under de perioder när kronan är extra svag, till exempel när det börjar närma sig tolv kronor mot euron eller över elva mot dollarn, då ökar opinionen att gå med i euron.

Så fort kronan börjar stärkas, oavsett anledning, så avtar sympatierna för euron. Vi lever ju på ett undantag inom EU. Vi behöver inte ha en folkomröstning om att gå över till euron, det räcker med en bred politisk överenskommelse, men det finns i dagsläget ingen folklig opinion för det.

Och det väcker en rad följdfrågor utan svar. Om vi skulle gå med, vilken anslutningskurs ska vi då ha? I nuläget är det inte så roligt att gå med på nästan tolv kronor. I en undersökning det senaste året frågade man företagarna vad den rimliga anslutningsnivån skulle vara, med svaret runt 10–10,50 kronor mot euron. En euro kostade runt 8,20 vid millennieskiftet så historiskt går det ju onekligen åt fel håll, tyvärr.”

Hur ska man som företagare förbereda sig nu när det börjar vända ordentligt?

"Företagare som i sin verksamhet lutar sig mot hushållen kan räkna med högre försäljningsvolymer framöver. Framför gäller det företag som har sålt dyrare hushållsprodukter och kapitalvaror, den typen av varor som hushållen har väldigt lätt att säga nej till när kassan sinar.

Där finns en ackumulerad efterfrågan som företagare behöver kunna möta, med lager som står redo."