Factoring eller banklån? Så väljer du rätt för bättre likviditet

Kassaflödet behöver sällan stärkas av en enda anledning. Ofta handlar det om att flera saker sker samtidigt: längre betalningsvillkor gentemot stora kunder, säsongsvariationer i faktureringen, eller att tillväxten i sig binder mer kapital än väntat i reskontran.

Ett exempel: fakturerar ert bolag 10 miljoner kronor i månaden med 60 dagars betalningsvillkor har ni ungefär 20 miljoner kronor bundna i kundreskontran. Det är pengar ni redan har tjänat men ännu inte kan använda.

Kapital som sitter fast i väntan på att kunderna betalar går ofta att frigöra på andra sätt än med ett lån. För bolag med flera dotterbolag eller en finansfunktion som redan hanterar flera finansieringskällor blir det också en fråga om struktur. Lösningen behöver passa in i den befintliga kapitalstrukturen utan att i onödan belasta lånevillkor eller kreditbetyg. Här går vi igenom hur det fungerar i praktiken.

Vad är factoring?

Factoring är ett samlingsnamn för olika sätt att få betalt för dina kundfakturor tidigare. Skillnaden mellan formerna är vem som äger fakturan och vem som står kreditrisken. Vid fakturabelåning behåller du fakturorna och kreditrisken, och fakturorna blir säkerhet för en kredit på upp till 80 procent av beloppet.

Vid fakturaköp säljer du fakturorna och får betalt direkt. Väljer du fakturaköp utan regress tar PayEx hela kreditrisken. Med regress behåller du kreditrisken, till ett något lägre pris. I alla tre fallen sköter PayEx påminnelserna till dina kunder.

Det är framför allt fakturaköp utan regress som skiljer sig från ett banklån. Fakturorna lämnar din balansräkning och ersätts av likvida medel, i stället för att du tar på dig ny skuld. Fakturabelåning och fakturaköp med regress kan påverka balansräkningen på ett annat sätt. Läs mer i vår artikel om hur factoring påverkar nyckeltalen i bokslutet.

Vad är skillnaden mellan factoring och banklån?

Behovet är ofta detsamma: kapital behöver frigöras snabbare än vad kundernas betalningsvillkor tillåter. Vägen dit skiljer sig däremot åt beroende på om ni väljer ett traditionellt banklån eller fakturaköp.

Ett banklån innebär att ni lånar mot säkerhet, ofta med amorteringsplan, ränta och lånevillkor kopplade till bolagets nyckeltal. Fakturaköp fungerar annorlunda. Ni säljer era fakturor till PayEx och får betalt direkt, medan PayEx tar över hanteringen av fordran och, vid upplägg utan regress, även kreditrisken.

Fakturaköp med regress och fakturabelåning ger andra villkor, eftersom kreditrisken ligger kvar hos dig. Läs mer om de olika formerna på vår sida om factoring.

Ett banklån syns som en skuld i balansräkningen och påverkar skuldsättningsgraden oavsett hur mycket av krediten som faktiskt utnyttjas. För bolag med koncerngemensamma lånevillkor eller kreditbetyg att ta hänsyn till kan det få följdeffekter långt utanför den enskilda enhet som behöver kapitalet.

Fakturaköp är i stället kopplat till er faktiska försäljning. Volymen skalar med hur mycket ni fakturerar, inte med en förutbestämd kreditram. Detta gör det lättare att anpassa efter verksamhetens naturliga svängningar mellan bolag och säsonger.

Uppsättningen skiljer sig också åt. Ett banklån kräver ofta en mer omfattande kreditprövning och förhandling av villkor, särskilt om flera juridiska enheter ska omfattas. Fakturaköp kan ofta aktiveras relativt snabbt, särskilt när era kunder redan är kreditprövade och avtalsstrukturen är enkel.

När passar ett banklån bättre?

Banklån kan vara rätt väg när ni behöver kapital till en specifik investering med en tydlig återbetalningsplan, till exempel en anläggning, ett förvärv eller en större systeminvestering.

När passar factoring bättre?

Fakturaköp passar bättre när utmaningen är löpande, det vill säga när kapital regelbundet binds i väntan på att kunderna betalar. Om kapitalet sitter fast i kundreskontran, med långa betalningstider och kreditstarka kunder, är fakturaköp ofta det snabbaste sättet att frigöra det. Det syns då inte som ny räntebärande skuld.

Kan du kombinera banklån och factoring?

Många större bolag använder både och, i olika delar av verksamheten eller i olika juridiska enheter. Det finns inget som säger att det måste vara ett antingen-eller, snarare handlar det om att matcha finansieringsformen mot behovets karaktär.

Att kombinera fakturaköp med annan finansiering är dessutom vanligare än man kan tro bland större bolag, särskilt när kapitalbehovet varierar mellan olika delar av koncernen. Vissa kreditavtal kan ändå ha klausuler kring factoring, så det lönar sig att stämma av mot befintliga avtal och lånevillkor.

Fem frågor som hjälper dig välja rätt

Ett enkelt sätt att komma vidare är att titta på var i verksamheten kapitalet faktiskt sitter fast. Ställ sedan banklån och factoring mot varandra utifrån samma frågor. Svaren pekar ofta tydligt åt ett håll.

1. Vad ska pengarna användas till?

   Ska du finansiera en maskin, ett förvärv eller ett nytt system är ett banklån ofta rätt. Lånet har en tydlig början och slut, precis som investeringen. Handlar det i stället om att pengar fastnar varje månad i väntan på att kunderna betalar är behovet löpande, och då passar fakturaköp bättre.

2. Hur snabbt behöver du kapitalet?

   Ett banklån kräver ofta kreditprövning och förhandling av villkor, särskilt om flera juridiska enheter ska omfattas. Fakturaköp kan ofta komma igång snabbare, eftersom det främst är era kunder som kreditprövas. Är behovet akut är det en tydlig fördel.

3. Hur påverkas nyckeltal och lånevillkor?

   Ett banklån ökar skuldsättningsgraden och kan påverka villkoren i befintliga kreditavtal. Fakturaköp utan regress frigör kapital utan att ny räntebärande skuld syns i balansräkningen. Det kan dessutom sänka den genomsnittliga kredittiden (DSO, Days Sales Outstanding).

4. Hur stabil är faktureringen?

   Ett lån ger ett fast belopp oavsett hur försäljningen går. Fakturaköp följer faktureringen och växer när verksamheten växer. Har ni stora säsongsvariationer eller snabb tillväxt passar en lösning som skalar med försäljningen ofta bättre.

5. Vem ska bära kreditrisken?

   Med ett banklån eller fakturabelåning står du själv risken om en kund inte betalar. Vid fakturaköp utan regress tar PayEx hela kreditrisken. Vill du hålla nere kostnaden kan fakturaköp med regress vara ett alternativ, men då behåller du risken.

Det finns sällan ett svar som passar alla. Det viktiga är att matcha finansieringsformen mot behovets karaktär. Använd lån för det som ska investeras och fakturaköp för kapital som löpande fastnar i kundreskontran.

Med rätt kombination får du ett tryggare kassaflöde och mer utrymme att växa, utan att belasta lånevillkoren i onödan.

Vill du veta mer?

Är ni osäkra på vilken lösning, eller kombination, som passar er verksamhet bäst? Då berättar vi på PayEx gärna om hur vi kan stötta ditt bolag. Kontakta oss så hjälper vi dig.