Varför är 30 dagar standard – och vad kostar det dig egentligen?

Betalningsvillkor är lika gamla som handeln själv. I det antika Mesopotamien dokumenterades kreditöverenskommelser på lertavlor. Varor levererades medan betalningen kom senare – ett slags historiskt köp nu, betala senare. Förtroendet mellan köpare och säljare var redan då handelns viktigaste smörjmedel. 

Men det var i medeltidens Italien som ”netto 30” tog sin moderna form. De florentinska handelshusens köpmän, däribland Medicifamiljen, byggde sitt imperium på kredit och betalningsflöden som sträckte sig över hela Europa. Då var trettio dagar ungefär den tid det tog för en budbärare att resa mellan två handelsstäder och återvända med svar och betalning. 

Det är alltså en logistisk rest från en tid utan moderna bekvämligheter så som bankgiro och digitala betalningar. Ändå lever den kortfarande kvar i affärskontrakt världen över. 

Varför ifrågasätter vi inte det vi borde? 

Trots att betalningsvillkor är en av de viktigaste parametrarna i ett affärsförhållande hamnar de sällan i centrum av förhandlingen. Priset och leveranstiden diskuteras, men betalningsvillkoren accepteras ofta som en given del av kontraktet och något som bara finns där. 

Det finns det en psykologisk förklaring till. Forskning inom beteendeekonomi visar nämligen att vi tenderar att värdera det omedelbara högre än det framtida – så kallad hyperbolisk diskontering. När ett avtal väl är i hamn vill vi inte störa stämningen med frågor om exakt när fakturan ska betalas, alltså att den goda känslan nu väger tyngre än risken för problem senare. Det känns helt enkelt petigt och lite misstänksamt, som om man inte litar på motparten. 

Men det är just där många företag lämnar pengar på bordet utan att märka det.  

Tjugo miljoner kronor du inte kan röra

Konsekvenserna av långa betalningsvillkor är allt annat än abstrakta. Ta exempelvis ett företag med tio miljoner kronor i månadsintäkter och betalningsvillkor på 60 dagar. I praktiken har det företaget vid varje given tidpunkt lånat ut nästan 20 miljoner kronor till sina kunder, räntefritt. Pengarna finns i balansräkningen men inte på kontot, och de kan inte användas för investeringar, löner eller oväntade utgifter. 

Och situationen förvärras av att normer varierar kraftigt mellan branscher. Inom bygg är 60–90 dagar vanligt. Inom dagligvaruhandeln pressas leverantörer ibland till 120 dagar eller mer. Historiska avlagringar som blivit praxis. Praxis som är svår att bryta, särskilt om du är den mindre parten i ett affärsförhållande. 

Det är också därför lagstiftare börjat agera. Enligt EU:s direktiv om sena betalningar (2011/7/EU) bör betalningsvillkor i B2B-affärer inte överstiga 60 dagar och dröjsmålsränta utgå automatiskt vid försenad betalning (i Sverige regleras detta i lagen om dröjsmålsränta). 

Ändå är sena betalningar ett av de vanligaste skälen till att mindre företag får likviditetsproblem och var fjärde konkurs i EU kopplas direkt till försenade betalningar. EU arbetar för närvarande på att ersätta direktivet med en striktare förordning som i sin mest ambitiösa form skulle sätta ett tak på 30 dagar för alla B2B-transaktioner, men regelverket är ännu inte slutligt beslutat.  

Vad du faktiskt kan göra åt det 

Att förändra branschnormer är svårt. Att förändra sin egen situation är enklare om man vet var man ska börja. Här är tre tips på vad du kan göra åt det: 

1. Förstå din egentliga DSO (Days Sales Outstanding) 
   Hur lång tid tar det faktiskt från att en faktura skickas till att pengarna är på kontot? Skillnaden mellan avtalat och verkligt betalningsdatum är ofta större än man tror och i det glappet gömmer sig onödiga räntekostnader och likviditetsrisker. 

1. Behandla betalningsvillkor som det de är – en förhandlingsparameter 
   Kortare villkor kan erbjudas i utbyte mot ett längre kontrakt, högre volym eller ett mer förmånligt pris. Det är en helt legitim affärslogik som bara sällan används.  

1. Se över faktureringsprocessen i sig 
   En faktura som skickas sent, innehåller fel eller hamnar hos fel person adderar dagar, eller till och med veckor, till betalningscykeln utan att det syns i de avtalade villkoren. 

Trettio dagar kom till för att en häst inte kunde rida snabbare. Din verksamhet förtjänar bättre förutsättningar än så. 

Vill du få bättre kontroll över när pengarna kommer in? 

Ibland är utmaningarna större än vad du mäktar med på egen hand. Vi på PayEx har jobbat med den här typen av problem i över femtio år. Vi vet var pengarna brukar fastna – och vad som faktiskt löser det. Kontakta oss på PayEx så tittar vi på hur vi kan hjälpa dig vidare.