Vad är en likviditetsbudget och hur gör du en för 2027?

Under slutet av året lägger de flesta ekonomiavdelningar mycket tid på resultatbudgeten. Den visar om företaget går med vinst. Men den visar inte om det finns pengar på kontot när lönerna ska betalas den 25 januari.

Ett lönsamt företag kan ändå få brist på pengar. Det händer när kunderna betalar senare än väntat, när stora utbetalningar hamnar samma månad eller när företaget växer snabbt. En likviditetsbudget gör de glappen synliga innan de uppstår.

Vad är skillnaden mellan likviditetsbudget och resultatbudget?

Resultatbudgeten visar intäkter och kostnader när de uppstår. Likviditetsbudgeten visar när pengarna faktiskt kommer in på eller lämnar kontot.

Exempel: En faktura som du skickar i december är en intäkt i december, men har kunden 30 dagars betalningstid kommer pengarna först i januari. Och betalar kunden sent kanske till och med i februari.

Resultatbudgeten visar om verksamheten är lönsam, och likviditetsbudgeten visar om du har råd att driva den varje månad.

Så gör du en likviditetsbudget i sju steg

1. Börja med kassan du har i dag

   Utgå från saldot på företagets konton vid periodens start, till exempel den 1 januari. Räkna bara med pengar som faktiskt finns tillgängliga. En outnyttjad kredit noterar du separat.

2. Lista inbetalningarna månad för månad

   Utgå från när kunderna faktiskt betalar, inte när du fakturerar. Titta på hur länge det brukar dröja i dag och räkna med att vissa månader är långsammare, som januari och juli. Det är här de flesta likviditetsbudgetar blir för optimistiska.

3. Lista utbetalningarna

   Ta med allt som lämnar kontot: löner och arbetsgivaravgifter, skatter och moms, leverantörer, hyra, amorteringar och planerade investeringar. Glöm inte återkommande toppar som semesterlöner och bonusar. Lägg varje utbetalning i den månad den faktiskt betalas.

4. Räkna fram kassan i slutet av varje månad

   Ta ingående kassa, lägg till inbetalningarna och dra av utbetalningarna. Det du får fram är ingående kassa för nästa månad. Nu ser du direkt vilken månad som blir tightast.

5. Bestäm en lägsta nivå för kassan

   Bestäm hur mycket pengar som alltid ska finnas på kontot, till exempel en månads löner eller en viss andel av de fasta kostnaderna. Bufferten skyddar dig mot sena betalningar och oväntade kostnader. Varje månad som hamnar under den nivån behöver en plan.

6. Planera hur du täcker glappen i förväg

   När du vet var glappen finns kan du välja hur du täcker dem. Det kan handla om att skjuta en investering, förhandla om betalningsvillkor eller få betalt för fakturor tidigare genom fakturabelåning eller fakturaköp. En lösning som är på plats innan glappet uppstår är både billigare och lugnare än en som tas fram i sista stund.

7. Följ upp varje månad

   Jämför utfallet med budgeten och uppdatera de kommande månaderna. Många företag arbetar med en rullande likviditetsbudget som alltid sträcker sig sex eller tolv månader framåt. Då blir den ett verktyg i vardagen och inte bara en del av budgetarbetet.

Räkneexempel: ett glapp i januari

Lösningen blir att sälja kundfakturor för 3,0 miljoner kronor till PayEx i början av januari. Pengarna kommer in inom 24 timmar, minus en avgift. I exemplet räknar vi med 2 procent, alltså 60 000 kronor, men den faktiska avgiften ligger normalt på 1–4 procent och beror bland annat på kundernas betalningsförmåga och betalningsvillkoren. Till det kommer en årlig limitavgift.

När kunderna betalar i februari går pengarna till PayEx, så företaget har inget lån att lösa. Med fakturaköp utan regress tar PayEx också över risken om en kund inte betalar.

Utan finansiering (miljoner kronor)

Företaget är lönsamt och kassan växer över kvartalet. Problemet är bara januari, då kassan hamnar under noll.

Lösningen blir att sälja kundfakturor för 3,0 miljoner kronor till PayEx i början av januari. Pengarna kommer in inom 24 timmar, minus en avgift på 2 procent, alltså 60 000 kronor. När kunderna betalar i februari går pengarna till PayEx, så företaget har inget lån att lösa. Med fakturaköp utan regress tar PayEx också över risken om en kund inte betalar.

Med fakturaköp (miljoner kronor)

För 60 000 kronor håller sig företaget över sin lägsta nivå hela kvartalet. De slipper skjuta upp betalningar till leverantörer eller be banken om en akut kredit och behöver inte bevaka betalningarna på de sålda fakturorna.

En budget som visar mer än resultatet

En likviditetsbudget ger dig förvarning. Du ser problemen månader innan de uppstår och hinner välja den lösning som passar bäst. Det ger lugnare månadsskiften och bättre beslut om investeringar och tillväxt.

Börjar du nu har du en färdig plan när 2027 börjar. Då kan du fokusera på att nå målen i stället för att jaga pengar i januari.

Vill du ha ett jämnare kassaflöde under 2027?

Då berättar vi på PayEx gärna om hur vi kan stötta dig vidare. Kontakta oss så hjälper vi dig.