Fakturaköp med eller utan regress – vad är skillnaden?

När ni säljer fakturor får ni betalt direkt i stället för att vänta 30, 60 eller 90 dagar. Det ger ett jämnare kassaflöde och mindre kapital bundet i kundreskontran. Innan du väljer upplägg behöver du ändå ta ställning till en fråga: vad händer om kunden aldrig betalar?

Du har kanske också stött på uttrycket factoring utan regress, eller något liknande. Factoring används ofta som ett samlingsbegrepp för både fakturaköp och fakturabelåning. Fakturaköp skiljer sig däremot från fakturabelåning, där fakturorna används som säkerhet för finansiering. Till skillnad från fakturabelåning, där normalt 70-80% av fakturans värde betalas ut direkt, innebär fakturaköp att hela fakturabeloppet frigörs direkt.

Vad betyder regress vid fakturaköp?

Regress betyder att den som köpt en fordran kan vända sig tillbaka till säljaren om betalningen uteblir. Vid fakturaköp med regress kan ni alltså behöva köpa tillbaka en faktura som er kund inte betalar. Utan regress övertar köparen kreditrisken.

Valet handlar därför i grunden om kreditrisk. Vem ska bära den – ni eller den som köper fakturan?

Fakturaköp utan regress

Vid fakturaköp utan regress tar PayEx över kreditrisken. Om er kund inte kan betala står PayEx i regel för förlusten, medan ni redan har fått betalt för fakturan.

Eftersom risken har flyttats kan fordringarna normalt lyftas ur balansräkningen, så kallat off-balance. Det minskar balansomslutningen och kan förbättra nyckeltal som kassalikviditet och soliditet. Hur det ska redovisas hos er avgörs av er redovisning och revisor.

De allra flesta av PayEx kunder väljer det här upplägget. För många väger tryggheten tyngre än skillnaden i pris.

Fakturaköp med regress

Vid fakturaköp med regress får ni också betalt direkt, men kreditrisken ligger kvar hos er. I gengäld blir priset oftast något lägre. Fordringarna ligger kvar i er balansräkning tills slutkunden har betalat.

Om kunden inte betalar kan ni behöva återköpa fakturan enligt den regresstidpunkt och de övriga villkor som anges i avtalet. Normalt sker det när fakturan har varit förfallen i ungefär 30 dagar.

Under den tiden fortsätter PayEx att driva in betalningen med påminnelser och inkasso. Betalar kunden under den perioden händer ingenting.

Jämförelse

Vilket upplägg passar er?

Utan regress passar er som vill bli av med kreditrisken och förbättra nyckeltalen, oavsett hur starka era kunder är. Med regress kan vara ett alternativ om ni vill hålla nere kostnaden och kan tänka er att behålla risken själva.

Ni behöver heller inte ha samma upplägg för alla. Upplägget sätts per kund och ni väljer själva vilka kunder som ska ingå – många börjar med de kunder där mest kapital är bundet.

Exakt vad som passar bäst är däremot svårt att säga i förväg. Varje kund bedöms för sig och utfallet kan skilja sig mycket åt. Ibland blir priset nästan detsamma med och utan regress. Ibland är skillnaden stor. Det enklaste sättet att få ett tydligt svar är att låta oss titta på era fakturor.

Vad händer om kunden bestrider fakturan?

PayEx tar den finansiella risken, men inte leveransrisken. Om kunden bestrider en del av fakturan, till exempel för att en leverans inte blev som avtalat, står ni för mellanskillnaden. PayEx köper sedan den uppdaterade fakturan.

Det gäller oavsett om ni valt med eller utan regress. Regressen handlar om kundens betalningsförmåga, inte om tvister kring det ni har levererat.

Välj det upplägg som passar er risk

Oavsett upplägg får ni betalt direkt och ett jämnare kassaflöde. Valet handlar om hur mycket risk ni vill ha kvar och vad det får kosta. Många hittar rätt balans genom att kombinera båda för olika kunder.

Vill du veta vad fakturaköp skulle kosta för just era fakturor? Då berättar vi på PayEx gärna om hur vi kan stötta dig vidare. Kontakta oss så tar vi fram ett prisförslag.